Marika

På begäran av Therése kör jag en update här och berättar lite om hur förlossningen gick.

Allt började på morgonen den 3 juni när jag vaknade och hade något som närmast kan förklaras som mensvärk. Förstod att något var på G och jag och Rikard tog därför en väldigt rask promenad som vi tänkte skulle få igång allting. Dagen gick och vi laddade med mat och började packa BB-väskan lite smått.

Klockan 17.00: Ringde in till BB för att berätta att jag börjat fåt värkar. Hon gav mig lite råd som att vila och ladda inför förlossningen. Så vi försökte vila lite, packa lite i BB-väskan och satt oss för att se en film.

00.40 var det bara 2,5 minuter mellan värkarna, men jag tyckte dom kändes alldeles för futtiga för att det skulle vara på gång än. Ringde in igen och hon tyckte att vi skulle komma in och kolla iaf eftersom vi bodde så nära.

Klockan 01.00 Barnmorskan tog emot oss och kollade mina värkar som mycket riktigt var täta, men inte intensiva nog. Hon tyckte vi kunde ta in på vårdhotellet tills det kommit igång riktigt. Fick en citadon så jag skulle kunna vila, men det var svårt ändå. Somnade till ungefär en minut mellan varje värk.

05.30 Ringde från hotellet till förlossningen och sa att jag ville komma in nu. Värkarna började bli riktigt intensiva.

06.00 blir jag inskriven på frlossningen av en fantastisk barnmorska. Huvudet är fixerat, värkarna täta, men "bara" öppen 3 cm. Jag sätter mig i badkaret och börjar med lustgasen. Eftersom det är ett sittbadkar, så tar det ett tag innan det blir någon nivå att prata om. Speciellt lång tid känns det som när man dessutom har ont. Jag och Rikard börjar greja med inställningar på karet för att jag ska få det så bekvämt som möjligt, vi trycker på en knapp, som får det att låta som att hela karet ska börja koka. Tydligen är det akuttömning och vattnet är borta på någon sekund. Bara att börja om igen... Har inte ro att sitta så länge, men det finns ju inte heller så mycket bättre att göra. Lägger mig i sängen efter ett tag. Släpper inte lustgasen.

Här tappar jag min tidsuppfattning och måste läsa i förlossningsjournalen för att komma ihåg. Kan vara värkarna som gör det, men mest troligt är det all lustgas...

"07:25 Marika är åter från badet. Har mkt täta kontraktioner men kämpar på jättebra och har fint stöd från Rikard"

Någonstans här säger min barnmorska att hon tror det är en bra idé med ryggmärgsbedövning. Vill inte först, men efter bara någon sekund när nästa värk kommer bestämmer jag mig för att ta den.

"07:50 Kallar på narkosen inför EDA

08:00 Vattenavgång."

Är så uppe i smärtan. Märker att vattnet går, men uppfattar inte om det var väldigt mycket eller bara lite... Har föreställt mig flera månader hur det ska forsa ur mig.

"08:10 Narkosen meddelar att han tyvärr dröjer. Höjer lustgasen till 60/40"

Jag släpper inte lustgasen en sekund och allt blir snurrigt, allt gör jävligt ont. Rikard har berättat att jag drog lustgas tills jag i stort sett tuppade av och tappade munstycket. Jag hatade verkligen känslan av att bli hög, men det munstycket kändes som min livliva mitt i allt och jag tänkte inte släppa för allt i världen.

"08:25 Sufenta-Eda lägges, 5ml/h".

Ryggmärgsbedövningen som jag varit så nervöd inför... Den kändes ingenting. Den hann tyvärr inte ta bort så mycket smärta heller, eftersom det inte var lång tid kvar av förlossningen! Narkosläkaren säger tydligen någonting om att jag förmodligen inte hör vad dom säger eftersom jag andas i mig så mycket lustgas. Han hade rätt, det är Rikard som fått återberätta en bit här eftersom jag är lite borta...

"08:50 Krystvärkar. Krystar aktivt i knästående. Krystar i världsklass! Fina fosterljud under hela krystskedet. Aktivt perinealskydd hålls med varm handduk.

09:11 Kön: Fin pojke föds! Skriker på en gång och läggs vid mors bröst".

Ja! Så var det klart. Underliga och underbara minuter följer. Där ligger vi, mamma, pappa, son. All smärta som varit så intensiv, helt borta! Jag som bävat i månader för gegg och klägg i samband med förlossningen, jag längtar efter en dusch, men struntar i att vår pojke är insmetad i diverse konstiga saker. Och hur var det med nyfödda? Dom kunde ju inte vara söta? Och helt plötsligt så låg beviset på motsatsen i min famn. Märkliga värld.